Ventilationen i byggnader har ett antal olika funktioner där ett av dem är att tillföra frisk- och föra bort förorenad luft. Samtidigt skall den även motverka spridningen av dessa föroreningar. Det finns många olika föroreningar som påverkar luftkvaliteten som exempelvis koldioxid, damm, fuktöverskott, matos samt emissioner från byggnads- och inredningsmaterial. En annan funktion är att ventilationen skall skapa ett undertryck inomhus. Detta på grund av att den fuktiga rumsluften annars kan tryckas ut genom otätheter i klimatskalet som då kan kondensera och skapa fukt- och mögelproblem. I vissa fall är även ventilationens uppgift att värma eller kyla rummet den ventilerar.

 

Självdrag, S-system

 

Idag byggs det sällan hus med självdrag, dock var systemet vanligt i bostadshus byggda före 1970. Eftersom systemet saknar fläktar drivs ventilationen i huvudsak av termiska krafter. Den varma rumsluften stiger uppåt i frånluftskanaler på grund av densitetskillnaden mot uteluften. Samtidigt sugs ny uteluft in genom uteluftsventiler och otätheter i klimatskalet. Större nivåskillnad mellan in och utlopp bidrar till större drivkraft i självdraget. Detta betyder att luftväxlingen är störst på bottenvåningen och minst högst upp i byggnaden. Självdrag går inte att styra och därför blir det ofta svårt att klara ventilationskraven under den varma sommartiden och det är ofta risk för överventilering under vintern. Fördelen med självdrag är att inget fläktrum behövs samtidigt som det inte behövs någon fläkt-el.

 

Frånluft, F-system

 

Frånluftssystem består av frånluftskanaler och en frånluftsfläkt som skapar ett undertryck. Med hjälp av detta undertryck sugs luften uppåt och ut ur byggnaden medan uteluften tillförs via uteluftsventiler. Det positiva med F-system är att de kräver måttliga utrymmen för att fungera. Ventilationen kan även kontrolleras och därför blir det ett mer stabilt flöde året runt. Det finns även möjligheter att återvinna värmen i frånluften. Den återvunna värmen kan exempelvis användas till att värma upp tappvarmvattnet i byggnaden. F- system brukar normalt sätt användas i villor där fläkten finns inbyggd i Frånluftsvärmepumpen, som återvinner frånluften.

 

FTX-system

 

Till- och frånluft med värmeåtervinning, FTX- system.

I lokalbyggnader som exempelvis kontor, skolor, sjukhus och varuhus är FTX-system det vanligaste ventilationssystemet. FTX-system består av två kanalsystem, till- och frånluft. Luftbehandlingsaggregatet består av fläktar, filter, värmeåtervinnare, kylbatteri och eftervärmningsbatteri. För att ett FTX-system skall fungera effektivt behövs underhåll, exempelvis så behöver filter bytas i luftbehandlingsaggregatet och kanalerna behöver rengöras från smuts och damm. På grund av att all luft går genom luftbehandlingsaggregatet så kan en stor mängd av värmen i frånluften återvinnas. Med värmeåtervinningen kan energibehovet för eftervärmningen av tilluften minskas med ca 80 %. Men eftersom mer luft går genom luftbehandlingsaggregatet så krävs även mer el till fläktar. Mer än dubbelt så mycket fläkt-el krävs för ett FTX-system jämfört med ett F-system. Detta beror på att det är två fläktar istället för en men även på grund av att ventilationsluften behöver extra tryckhöjning för att kunna passera aggregatdelarna. Nackdelen med FTX-system är att det kräver mer utrymme. I villor kan ftx aggregatet placeras på vinden där det blir lämpligt att fördela ut alla till och frånluftskanaler. Ftx aggregatet brukar kombineras med fjärrvärme eller bergvärmepumpen i en villa.

Möjligheten finns att kunna förvärma eller förkyla tilluften.